Vad är Afasi?

Afasi uppstår efter en förvärvad hjärnskada. Vanligtvis beroende på en stroke, men även tumörer eller traumatiska skador som trafikolyckor, idrottsskador och gatuvåld. Många som har afasi har också andra nedsatta funktionsförmågor, exempelvis kognitiva och fysiska funktioner. Varje år får cirka 12 000 personer afasi. Av dessa är cirka 35procent, eller drygt 4000 personer, i yrkesverksam ålder.

En person med afasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva, men ofta oförändrat intellekt. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Närminnet kan också ha påverkats.
En del personer som har fått afasi kan bli återställda, men för de flesta finns svårigheterna kvar under en lång tid och blir något man får lära sig att leva med. Det är relativt vanligt att personer som får tillbaka stora delar av talet fortfarande kan ha svårt att läsa, skriva och/eller räkna.

Svårt att delta på lika villkor
Afasi är en osynlig funktionsnedsättning som ofta begränsar livet. Att ha svårt att kommunicera gör det besvärligt att vara delaktig i samhället på lika villkor som andra. - Förändrade funktionsförmågor. Många som har afasi har även:

- Kognitiv funktionsnedsättning: Hjärntrötthet* (Länkord), försämrad koncentrationsförmåga, minnesfunktion och initiativförmåga.
- Fysisk funktionsnedsättning: Halvsidesförlamning som kan innebära nedsatt funktion eller känsel i ben, arm och hand. En del använder rullstol.
- Psykisk ohälsa: Allt från nedstämdhet till djup depression
- Medicinsk funktionsnedsättning: En del får även epilepsi som en följd av den hjärnskada som uppstått vid exempelvis stroke eller tumör.

Källa: Afasiförbundets webb www.afasi.se

Hjärntrötthet

Hjärntrötthet eller mental trötthet (fatigue) innebär att den mentala energin snabbt tar slut vid olika typer av vardagliga aktiviteter. Hjärntrötthet är vanligt bland personer med afasi. Det visar sig genom att personen som är hjärntrött har svårt att behålla uppmärksamhet och koncentration. Det påverkar relationer, arbete, studier och vardag på ett negativt sätt.

Vanliga symptom
Typiska tecken på hjärntrötthet är: snabb förlust av mental energi
att det krävs lång återhämtning
koncentrations/uppmärksamhetsproblem
hjärntröttheten varierar

Andra symptom som ofta förekommer vid hjärntrötthet är ljud- och ljuskänslighet, stresskänslighet, minnesproblem, tanketröghet, irritabilitet, huvudvärk om man har gjort för mycket, lätt till gråt, sömnproblem och svårt att ta initiativ.
Hjärntrötthet kan leda till en minskad förmåga att snabbt bearbeta intryck, nedsatt uppmärksamhet och ibland nedsatt arbetsminne.

Vardagliga saker är tröttande
Alla situationer som innebär mycket intryck, exempelvis att träffa flera personer samtidigt, ljus, ljud eller stimmiga miljöer upplevs som påfrestande. För en person som är hjärntrött kan alla vardagssituationer vara krävande: att prata med familjen, laga mat, handla, läsa, titta på tv och arbeta. Att ta en fika med arbetskamraterna på rasten som för många är avkopplande kan vara oerhört tröttsamt för den som har hjärntrötthet.

Orken tar snabbt slut
Hjärntrötthet syns inte. En person kan vara fullt engagerad i en aktivitet för att i nästa stund vara helt utan energi. Det gör att omgivningen ofta har svårt att förstå sig på vad hjärntrötthet innebär. Det går exempelvis inte att ”skärpa sig” för att orka lite till. Tröttheten fungerar på olika sätt hos olika personer. En del kan få mer ork genom att vila och sedan återuppta aktiviteten. För andra är orken definitivt slut för dagen när den mentala tröttheten sätter in.

Vad kan hjälpa vid hjärntrötthet?
Att lära sig hantera hjärntrötthet handlar om att vara energismart och se till att hushålla med den energi en person har.
Förlägg viktiga möten till den tid på dagen när du har mest ork. Vila gärna innan mötet.
Träffa få personer åt gången.
Handla vid tidpunkter då få är ute i affärer. Handla gärna via internet.
Är regelbundet och se till att din kost är väl sammansatt.
Planera ditt resande så att det blir så lugnt som möjligt.
Ersätt läsande med lyssnande, exempelvis talböcker eller användning av talsyntes för att läsa webbsidor och dokument.
Organisera din dag och din vecka så att det blir lugnare. Var noga med att lägga in tid för vila. Bra dagsrutiner hjälper till att skapa struktur. Gör en lista över vad som ska göras under dagen och stryk det som har gjorts. Prioritera dina aktiviteter. Lär dig säga nej.
Hitta aktiviteter som ger dig hjärnvila, exempelvis skogspromenader i ensamhet eller att sitta vid en sjö.
Använd hjälpmedel som almanacka, anteckningsbok eller mobiltelefon för att komma ihåg aktiviteter. Hörselskydd och öronproppar kan begränsa störande ljud. Solglasögon och svarta persienner kan avskärma starkt ljus. Gåstavar ger den som har dålig balans ett bra stöd.

Medicin, meditation och mindfulness
Det forskas på hjärntrötthet. Flera testar nu olika mediciner för att minska hjärntrötthet. Meditation och mindfulness har visat sig ha viss positiv effekt på hjärntrötthet, i alla fall under den period det utövas.


Fakta om hjärntrötthet är hämtade från boken ”När hjärnan inte orkar. Om hjärntrötthet” (2014, Recito förlag) av Birgitta Johansson fil dr och specialist i neuropsykologi och Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi.