Vad är afasi?

Afasi kännetecknar ett tillstånd som gör att man har fått svårt att använda sitt språk efter en förvärvad hjärnskada. Hjärnskadan kan exempelvis vara en stroke, en tumör, syrebrist eller ett slag mot huvudet.

En person med afasi kan ha svårt att:

  • prata
  • läsa
  • skriva
  • förstå och hänga med när andra pratar
  • tolka siffror och räkna (Afasi.se, extern länk)

Afasi ser olika ut från person till person. En del kan ha stora problem med sin
användning av språket, medan andra har lättare. Detta beror på hur stor skadan är och var den sitter i hjärnan. Vill du veta mer kan du läsa på Afasi.se.

Varje år får mellan 7 000 till 10 000 personer afasi. Av dessa är cirka 35 procent i yrkesverksam ålder.

En del personer som har fått afasi kan bli återställda, men för de flesta finns
svårigheterna kvar under en lång tid och blir något man får lära sig att leva med. Det är relativt vanligt att personer som får tillbaka stora delar av talet fortfarande kan ha svårt att läsa, skriva och/eller räkna.

Lästips:  10 råd för bra kommunikation

Vill du veta mer om afasi kan du läsa mer på Afasi.se eller ladda ner broschyren ”Lättläst om Afasi”.

Källa: Afasiförbundets webb

01234567890012345678900123456789001234567890

Nytillkomna afasidrabbade

Antal nya afasidrabbade varje år.

0123456789001234567890                     %

Andel yrkesverksamma

Andel av afasidrabbade som är yrkesverksamma.

Relaterade symptom

En person som har fått afasi kan också få andra symptom av hjärnskadan.
Klicka på respektive sektion och länk nedan för att få information om funktionsnedsättningar och symptom som kan förekomma tillsammans med afasi.
Apraxi

Svårt med viljemässiga rörelser, Afasi.se

Depression
Dysfagi

Se nedan länkar om dysfagi eller sväljsvårigheter:

Afasi.se

YouTube.com

Fysiska svårigheter
Hjärntrötthet
Initiativförmåga
Kognitiva svårigheter
Psykisk ohälsa
Synfältsbortfall

Afasins olika uttryck

Afasi ser mycket olika ut afasidrabbade emellan. Gemensamt är att språkfunktioner är drabbade. Afasi kan innebära:
  • Automatiskt tal – strängar av tal som förekommer ofta och har ”fastnat”.
  • Verbal Amnesi – man glömmer bort ord.
  • Anomi – nedsatt förmåga att benämna ting.
  • Perseveration – man upprepar sig. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt.
  • Ekolali – tvångsmässiga upprepning av vad någon annan har sagt.
  • Parafasier – ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.
  • Neologismer – när man ska använda ett ord så säger man istället ett ord som för andra är helt oförståeligt.
  • Agrammatism/dysgrammatism – man använder sig inte av korrekt ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar.
  • Dysprosodi – avvikande betoningar, satsmelodi och talrytm.
  • Mutism – stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar ett språk.

Källa:  Hjärnfonden.se